Beslutsangest

Jag har nog den varsta sortens beslutsangest. Jag funderar ju bade en och tva ganger innan jag valjer vad jag ska ta pa mig for underklader pa morgonen och nu ma ni tro att jag har lite storre val att gora an sa.
Jag ar ju i Airlie Beach nu med tva svenska tjejer som jag tycker jattebra om. Jag har inte kannt ens i narheten av san trygghet sen jag kom hit som jag gor nu nar jag ar med dom. Problemet ar bara att dom flyger tillbaka till Sydney i morgon och jag gor inte det.
Jag vill ju garna se det som ostkusten har att erbjuda pa vag ner mot Sydney sa darfor har jag tankt ta en buss ner och se det jag vill pa vag ner. Men kommer jag tycka att det ar vart att se Fraser Island, Baron Bay och Surfers alldeles ensam? Visst jag kommer sakert traffa folk pa vagen men vad om jag inte gor det? Om jag har san otur att alla som jag moter ar pa vag at nat annat hall an det jag ar?
Sa ska jag hanga pa tjejerna tillbaka till Sydney och riskera att missa guldkusten men kanna mig trygg och glad och uppleva det som ar kvar att se av Sydney?
Eller ska jag vara en daredevil och bestamma mig for att klara det sjalv och se det som jag drommer om aven om det betyder att jag kanske kommer att grata mig till somns varenda kvall?
Det som ocksa ska vagas in ar att nu nar min telefon har blivit stulen (Ja, den blev stulen jag sop inte bort den. Jag hade den bredvid kudden nar jag gick och la mig och pa morgonen - borta. Om jag inte var san realist skulle jag tro att den hade gatt upp i rok for mina rumskompisar verkar som valdigt bra manniskor och den finns inte i rummet) sa nu nar den ar borta finns det inte en chans att jag kommer kunna mota upp dom som jag har traffat och pratat om att mota upp langs kusten. Fan!
En annan sak som ocksa ska vagas in ar att Tessan aker tillbaka och jobbar sa hon kommer inte ha sa mycket tid att ses i Sydney och Pauline blir bara kvar i Sydeny tva veckor innan hon aker och reser runt i Australien med sin mamma.
Jag hatar att ta sanna har beslut!
Jag har kollat upp det dar med dykcert ocksa och det gar att gora harifran Airlie sa jag blir kvar har till fredag iaf och funderar pa hur jag ska gora med dykningen. Det ar en tredagarskurs med minst 4 dyk och en dags teori som jag funderar pa, det fanns visserligen en med 5 dagar, 8 dyk och ett nattdyk ocksa men jag tror det blir den korta och billiga om det blir har.
Jag delar rum med en kille nu som ska ta dykcertet nere i Sydney istallet. Mest for att det ar mycket billigare dar men barriarrevet slutar ju precis ovanfor brisbane.
Och visst vill man val ta certet i barriarrevet?

Ojojoj vad mycket som snurrar i mitt huvud nu. Jag onskar verkligen att jag hade nagon av er med mig att resa runt och se allt med.
Jag tror nastan ni far skicka ner morfar att resa runt med mig for han ar val den enda som inte har massa jobb och sant som maste skotas.

Jag har borjat funderat en massa kring jul ocksa. Den dagen ser jag inte fram emot. Jag bavar. Jag alskar ju julen hemma med alla slaktingar och allt och det kanns sa konstigt att inte fa vara en del av det. Nar alla traffas och bara har det mysigt. Jag har ingen aning om vad jag ska gora..

Mamma har lovat att kolla flygbiljetter och sant med Sverigekontoret idag ocksa sa jag vet vad jag har for alternativ, for det ar bara att face the facts jag kommer aldrig klara mig utan er till maj.
Har dessutom borjat sett lite fordelar med komma hem innan varen.
Skidsasongen ar ju inte slut da och jag har lite langre tid att fundera hur jag ska gora med hogskola eller universitet. Kanske har jag lite tid att jobba ihop pengar ocksa for jag kommer att vara helt pank nar jag kommer hem.
Jag vet att det later tamt och hade jag inte saknat er sa mycket hade jag skitit fullstandigt i hurvida jag ar pank och framtiden oviss nar sommaren kommer.

Vadret har borjar bli battre iaf sa nu ska jag ga och lagga mig och sola och fundera over hur jag ska gora med allt.
Saknar er darhemma fortfarande sa det gor ont men jag hardar ut och forsoker sysselsatta mig och inte tanka pa det.

Ta hand om er och kom ihag att jag alskar er!